jakt

Idag var jag och jagkade med Passe på förmiddagen. Jag tänkte ha honom kopplad tills vi kom längst in i marken och sedan se om jag hade tur och få något stött åt mig. Vi kom bara halvvägs när vi såg två dovhjortar längre bort. Jag offrade min skottchans för att se hur Passe skulle agera vid kontakt med hjort. Jag släppte och eftersom han hade synkontakt dröjde det inte länge förrän han gav upp gälla skall vid förföljandet :) Ljuv musik så länge man inte håller på med fågeljakt ;) Jag kollade klockan för att kunna se hur länge han förföljde men efter en halvtimme utan hund började jag undra om jag skulle behöva åka runt och leta efter honom... då kom det två rådjur i kanten av gallringen, en get och en pinnabock. De gick så lugnt så jag hann sätta mig och ta stöd mot knät innan jag lät skottet gå och bockens öde var förseglat. Han stöp inte på stället så jag tänkte gå upp till bilen och hämta Tessie för att bespara mig jobbet att spåra själv, plus att jag tyckte att hon också skulle få komma ut i skogen. En mycket glad Passe kom och viftade med hela kroppen när jag kom fram till bilen. Han hade gått dit i stället för till mig så jag slapp oroa mig mer för honom. Det hade gått en timme sedan jag släppte så jag kan fortfarande inte säga hur länge han förföljde djuren för jag vet inte hur länge han var vid bilen. Jag tror nog han låg efter i ca fem minuter men när han tappar spåret lägger han av. Precis som det ska vara här nere i småsåtarna. Han är så duktig. Vi hittade rådjuret och jag konstaterade snabbt att skottet tagit lite långt bak, och alla jägare vet vad det betyder... inte tal om att ta hem bocken och låta Eddie hjälpa mig. Jag hade inget val: bocken behövde tas ut med en gång om inte köttet skulle bli fördärvat av magsäcksinnehållet. Jag kavlade upp ärmarna och tog ut alltihop själv. Jag har tagit ut innan men det har alltid varit någon med som kunnat ge råd eller som tagit över för de tycker synd om "tjejen" (jättesynd om mig att andra gjort skitjobbet åt mig hehe) men jag har inte gjort ALLT, sotning och hela faderullan :) Jag fortsatte här hemma och har flått hela själv också, Eddie har bara vässat min kniv efteråt. Jag är stolt över mig själv. Det här gjorde jag bra :)
Imorgon blir det mer jakt och så lite kalas hos mamma.

tollingjaktprov 101009

Idag har jag och Passe, Blazing Fowler´s Apache varit på tjp i Skåne. Domare var Bosse Ferm och domarelev var Sverker Haraldsson. Jag är nöjd med vår insats. Vi har tränat på våra brister och kommit en bit på väg, vi ska träna mer och det är samarbetet och lydnaden som ska ytterliggare förbättras. Jag valde den mest självständiga valpen i kullen och jag måste inse att jag måste träna mer för att förbättra viljan att rusa till mig. Här följer kritiken:
Tollingarbete:
ansmygning: bra
aktivitet: god fart, visar sig gärna
passivitet: bra, tyst
lockarbete/stil: något ofokuserat, ej helt i kontakt med föraren
Retrieverarbete:
skottreaktion: ngt orolig
stadga: ej helt fast
fart: god fart
näsa: används väl
vattenarbete och simteknik: simmar bra, går villigt i
markeringsförmåga: vill ta landvägen 1a vattenmarkeringen, skickas om och löser uppgiften
sökarbete: bra, finner vilt, jobbar i djup och bredd
apporteringslust: god apporteringslust, önskvärt vore inlevereringar rakt in till föraren
apportgrepp: lägger ner och tor om flera gånger vid vatten, bra grepp överlag, mjuka fasta grepp
Sammanfattning:
samarbetsvilja: samarbetar med föraren men behöver förbättras
uthållighet: håller provet igenom
sammanfattande kritik: En hund med gott sökarbete och god markeringsförmåga. Samarbetet med föraren behöver förbättras för bättre effektivitet.
Pris: 3e

Hunden är bra. Det är jag som missar. Receptet är enkelt: mer träning och tydligare vem som är ledaren.

Nu väntar reflektioner i bubbelbadet.